Orm jävlar, jag hatar er.
Nyss kommit hem från världens jobbigaste runda uppe i Råbäck. Började att jogga försikigt tills jag ser att något rör sig nere vid fötterna, ja men då är det ju världens jävla orm. Hopp, eftersom att jag är rädd för ormar är det bara att springa snabbare. Fem minuter senare springer jag nästan på ännu en orm. Jaha, ja då ökar vi takten äääännu mer. Börjar lugna ner mig och springer i normal takt. Men vad händer då, jo ännu en orm. Då sprang jag resten av spåret snabbt utav bara helvete. Så ni som brukar springa på spåren där uppe, se upp för alla ormar. Det kryllar av dem. Små är de inte heller.
Kommentarer
Trackback